Soldater lagade sin mat i kokgropar i marken till slutet av 1860-talet då två kokhus för kittelkokning byggdes. Soldaterna fick äta ute i det fria eftersom det inte fanns några matsalar.Det var också här som forna soldater drogs samman för stora bataljons övningar varje sommar. Med stor pompa och ståt och med musikkår och fanor i täten kom soldaterna marscherande. Detta var stora händelser och av stor betydelse för bygdens liv. Kompanierna kom både från Umeå och Bygdeå, och från Skellefteå och Lövånger.

Det stora regementsmötet pågick 18-20 dagar från mitten av juni varje år. Soldater och första och andra klassens beväringar deltog i mötet och uppgick till ett 460-tal. Mötet avslutades med en 3 dagars fälttjänstgöring. Kompaniernas intåganden var nog något speciellt att beskåda men vardagarnas trista och gråa liv för soldaterna var nog inte lika muntra. Gumboda Hed var dålig ur övningssynpunkt. Detta för att växtligheten snart hade trampats ner av de marscherande soldaterna. Detta medförde att när de 1200 soldaterna hade exercis kunde man endast se halva kroppen på officerarna samt hästarnas huvuden. Allt annat doldes i ett stort sandmoln.

Under somrarna var det många anhöriga som kom på besök, speciellt på söndagarna. Till midsommar anordnades det fest på heden. Både befäl och manskap hade arbete med festförberedelser av olika slag. Det förekom lekar som säcklöpning, dragkamp, tyngdlyftning, ämbarlöpning m.m. Senare på kvällen hade man naturligtvis dans både på officersmässen och trumslagarlägdan.

Olof Jonsson (1859-1951) från Torsfäboda minns exercistiden på Gumboda Hed. Då var det bara liv i luckan och glada dagar och en väldigt kort utbildningstid. Efter 15 dagar var det förste mötet. 'Jag hant skjut tre skarpa skött, och sen var jag klar att försvara fosterlanne.'

År 1897 hade Gumboda Hed spelat ut sin roll som övningsplats för Västerbottens regemente. Efter det att regementet slutade använda Heden blev denna byallmänning 1903.

Gumboda Hed var en militär övningsplats, sedermera en festplats.Övningsplatsen var 1649 på den norra delen av heden i Gumboda för att sedan flytta till där den är idag.

Varför festplatsen kom att läggas till just Gumboda Hed är inte klarlagt men den antas ha lagts av IOGT-logen Orion som bildades 1912 i Gumboda. Sommaren 1919 anordnades en fest på Gumboda Hed där behållningen uppgick till 350 kr. Fler föreningar anslöt och i och med att en dansbana byggdes samt det faktum att det var gott om plats mellan tallarna på heden bidrog till att fler och fler människor samlades. I och med att politiska föreningar också visade sitt intresse kom flera kända politiker att besöka Gumboda Hed under festarrangemangen.

Festerna på Gumboda Hed, som var sommarens höjdpunkt, hölls varje sommar. Hornmusiken från regementet brukade vara där och spela och ibland anordnades också festtåg.

Ett allt större nyttjande av Gumboda Hed skapade också en del problem. Ingen ansvarig för städning och rengöring fanns förrän man i början av 1930-talet bildade en parkförening efter ett initiativ av Knut Bång. Trots avslag till alla former av bidrag bildades föreningen som köpte upp dansbanan och byggde ett staket runt hela festplatsen. Efter vissa stridigheter i styrelsen beslöts det 1945 att det skulle byggas en danspaviljong. Denna blev sexkantig och mätte 18 meter tvärsöver. Efter den investeringen tog festen på Gumboda Hed ny fart och flera kända orkestrar, bl.a. Alice Babs och Yngve Stoor gästade Gumboda Hed. På 1950- och 1960-talen var Gumboda Hed en av länets största och mest besökta festplatser.

Under 1970- och 1980 talen var Gumboda hed ett populärt dansställe. Många av de populäraste dansbanden, bl. a Vikingarna, har spelat där.

1995 återupptogs verksamheten med sommarfester på Gumboda hed. Önskemål fanns om att försöka skapa ett större publikdragande arrangemang inom kommunen sommartid. Sex olika ideella föreningar nappade på idén och bildade en samarbetskommitté. Föreningarna var då och är fortfarande idag desamma, dvs. Gumboda byaförening, Granån-Jomarks bygdegårdsförening, Robertsfors Diamond Dancers (squaredance), Crazy Legs (linedance), Nysätra Idrottsförening och Idrottsklubben Klintarna i Överklinten.

De första åren hade festligheterna ett militärt tema med anledning av platsens historia. Militär personal från I:20 i Umeå medverkade tillsammans med det lokala hemvärnet samt de militära musikkårerna från Vännäs och Lycksele. Även en trupp från Österbottens regemente i Oravais har medverkat med utrustning som från krigets år 1809. Vi har även hunnit med att avverka två militära jubileer. År 1997 celebrerade vi 100-årsminnet av Gumboda heds avveckling som militär övningsplats. År 1999 högtidlighöll vi att det var 350 år sedan den militära verksamheten på Gumboda hed först påbörjades, år 1649. Tänk er, verksamheten på Gumboda hed startade året efter 30-åriga krigets slut. De soldater som kom hem till hembygden efter detta långa krig, skulle då fortsatt övas för kommande bataljer.

Det nuvarande temat med mycket country- och rockmusik samt mycket dans i olika former på Gumboda hed-festen infördes 1998. Basen för arrangemanget har sedan varit linedance och squaredance samt dans till dansband och pub med musik som man också kan dansa till. Dessutom framträdanden av kända rock- och countryartister, barnunderhållning, servering, lotterier, försäljning av olika slag mm.

År 2006 utökades festligheterna till att omfatta tre kvällar, torsdag-fredag-lördag på Gumboda hed, samt att försök gjordes att införa en s k ”countryvecka/landsbygdsvecka” med en mängd aktiviteter runt om i närområdet, för att ytterligare bredda verksamheten. Aktiviteter som hästuppvisningar, traktorrally mellan höbalar, fårvallning med hundar, demonstration av mjölkrobot, aktivitetsdag på hembygdsområdet Galgbacken i Ånäset, veteranbilsutställning mm genomfördes. Aktiviteter som ser ut att återkomma och kanske utökas ytterligare detta år. Under countryveckans aktiviteter har många olika föreningar och organisationer medverkat.

Numera besöks festen på Gumboda Hed av mellan 3000 och 4000 personer varje sommar.